Snarkning eller sömnapné? Så vet du skillnaden

Det är sällan du själv som tar upp det. Det är någon annan.

Någon som legat vaken bredvid dig, som har hört ljudet stanna och sedan börja igen med ett ryck. Någon som skämtar om det på morgonen, för att det är lättare att skämta om än att säga att det var obehagligt att lyssna på.

Snarkning är ett av få hälsotecken du inte kan observera själv. Det gör den lätt att avfärda. Den gör inte ont, den syns inte i spegeln, den finns inte i någon app. Och så länge du är den enda som inte hör den är det lätt att låta bli att ta reda på vad den betyder.

För de flesta betyder den ingenting alls. För en betydande minoritet betyder den något som är värt att fånga upp. Den här texten handlar om hur du skiljer de två fallen åt.

Vad snarkning faktiskt är

Snarkning beror enligt 1177 på att det är trångt i de övre luftvägarna när du sover, oftast i svalget eller i näsan. Luften får svårare att passera. Det uppstår vibrationer i de mjuka delarna av gommen och i svalget. Vibrationerna är ljudet.

Det är alltså inte ett fel i lungorna. Det är ett trångt rör.

Musklerna som håller luftvägen öppen när du är vaken slappnar av när du somnar. Hos alla. Skillnaden mellan den som snarkar och den som inte gör det handlar om hur mycket marginal det fanns i röret från början.

Snarkningen i sig är inte farlig. Den kan störa sömnkvaliteten, vilket 1177 kopplar till svårigheter att koncentrera sig och att du lättare somnar till under dagen. Den kan definitivt störa den som sover bredvid. Men snarkljudet är inte i sig ett tecken på sjukdom.

Var gränsen mot sömnapné går

Vid obstruktiv sömnapné är det inte längre bara trångt. Passagen blockeras helt eller delvis. Ofta faller tungan bakåt i svalget. Luftströmmen till och från lungorna avbryts.

För att räknas som en apné ska ett andningsuppehåll vara minst tio sekunder långt. Enligt 1177 är uppehållen vid obstruktiv sömnapné vanligtvis 20 till 30 sekunder långa, men de kan ibland pågå i en minut eller längre.

Ordet obstruktiv betyder hindrande. Det är precis vad som skiljer sömnapnén från snarkningen: luftvägen blockeras, den blir inte bara trång.

Vad kroppen gör under uppehållet

1177 beskriver reaktionskedjan så här. Stresshormonet adrenalin ökar. Pulsen ökar. Blodtrycket stiger. Syrenivån sjunker. Till slut vaknar du, oftast så kort stund att du inte minns det på morgonen.

Det är den detaljen som förklarar varför sömnapné känns som något helt annat än sömnbrist. Du har legat i sängen i åtta timmar. Du har inte varit vaken. Ändå har natten avbrutits om och om igen, med ett stresspåslag varje gång. Kvantiteten var där. Kvaliteten var det inte.

Måttet som avgör: AHI

En utredning räknar fram ett apné-hypopné-index, AHI. Det är antalet andningsuppehåll och perioder av försämrad andning, i genomsnitt per timmes sömn. Gränserna nedan är de som brittiska NHS anger.

Transportstyrelsen använder i praktiken samma nivåer i sin körkortsföreskrift, men drar gränsen ett snäpp annorlunda: moderat form definieras som 15 till 29 händelser per timme och uttalad form som 30 eller mer. Vi återkommer till varför den formuleringen är värd att känna till.

Notera vad ett AHI på 20 innebär rent praktiskt. Tjugo gånger per timme. Under en natt på sju timmar blir det ungefär 140 tillfällen då andningen avbryts eller kraftigt försämras, syrenivån dippar och kroppen skickar ut en stressignal för att få igång dig igen.

Hur vanligt är det i din ålder?

Här blir det relevant att ha passerat fyrtio. Wisconsin Sleep Cohort, en av de mest citerade befolkningsstudierna på området, publicerade 2013 uppdaterade skattningar för måttlig till uttalad sömnrelaterad andningsstörning, alltså AHI på 15 eller mer. Det är ett bredare mått än diagnosen sömnapnésyndrom, som också kräver symtom.

Två saker syns direkt i tabellen.

Den ena är att andelen bland män stiger med 70 procent mellan den yngre och den äldre åldersgruppen. Ungefär var sjätte man i intervallet 50 till 70 år hamnade i den här kategorin.

Den andra är att kvinnors risk tredubblas över samma åldersspann. Sömnapné uppfattas ofta som en manlig åkomma, vilket den är i relativa tal, men nio procent är inte en marginell grupp. Kvinnor i den åldern som söker för trötthet får inte alltid frågan om de snarkar.

Globalt uppskattade en genomgång i The Lancet Respiratory Medicine 2019 att 936 miljoner vuxna mellan 30 och 69 år har lindrig till uttalad obstruktiv sömnapné, varav 425 miljoner har måttlig till uttalad form. Den studiens finansiering kom från ResMed, en tillverkare av CPAP-utrustning, vilket är värt att veta när man läser den. Skattningen bygger dessutom på tillförlitliga prevalensdata från endast 16 länder, med resten matchade mot liknande länder.

Tecknen du inte kan se själv

Det centrala problemet med sömnapné är inbyggt i namnet. Det händer när du sover.

1177 formulerar det rakt: du kan ha svårt att upptäcka andningsuppehållen själv, eftersom du sover. Oftast är det någon i din närmaste omgivning som lägger märke till uppehållen. Vissa märker att de ofta vaknar till och att de har en orolig sömn.

Men det finns spår som når morgonen. Det här är de symtom 1177 listar utöver själva uppehållen:

• Du är extra trött på morgonen när du vaknar.
• Du har en klumpkänsla i halsen på morgonen.
• Du är trött på dagarna.
• Du vaknar flera gånger på natten.
• Du behöver kissa flera gånger på natten.

I vissa fall kan uppehållen även göra att du kippar efter andan och svettas mycket när du sover. Ibland leder det också till huvudvärk på morgonen, svårigheter att koncentrera sig, ökad irritabilitet och minskad sexlust.

Punkten om att kissa på natten är den som oftast tolkas fel. Många över fyrtio antar att nattliga toalettbesök hör åldern till, eller att de beror på prostatan. Ibland stämmer det. Men det står också med på listan över symtom vid sömnapné. Det är dessutom en av få punkter du kan observera helt själv.

Om du sover ensam

Hela den vanliga vägen till upptäckt förutsätter att någon ligger bredvid. Sover du ensam saknas det vittnet. Då får du gå på de spår som finns kvar:

• Morgonen är facit. Att vakna trött efter tillräckligt många timmar är det starkaste tecknet du kan läsa av på egen hand. Räkna timmarna i en vecka först, så du vet att du faktiskt gav kroppen chansen.
• Uppvaknanden med kvävningskänsla. Att vakna med ett ryck, kippande efter andan eller med hjärtat rusande är inte samma sak som ett vanligt nattligt uppvaknande.
• Halsen och huvudet. Klumpkänsla i halsen eller huvudvärk direkt på morgonen, särskilt om det återkommer flera dagar i veckan.
• Sömnigheten är inte trötthet. Att vara trött är vanligt. Att nicka till framför tv:n, på ett möte eller bakom ratten är något annat. Skillnaden mellan att vara trött och att somna oplanerat är den kliniskt viktiga.

Vill du ha en indikation innan du bokar tid finns det ljudinspelande appar för natten. Behandla dem som en anteckning inför besöket, inte som ett provsvar. De hör snarkning. Andningsuppehåll är svårare. Ingen app ställer diagnos.

Vad som gör snarkningen värre

1177 räknar upp flera orsaker till att det blir trängre i näsan och i svalget. Tabellen nedan sorterar dem efter hur mycket du själv kan påverka dem, vilket är den enda sortering som är användbar när du sitter med problemet.

De två sista raderna är viktiga av ett skäl som sällan sägs högt. Sömnapné framställs ofta som ett livsstilsproblem. Ibland är det anatomi. En liten underkäke är inte ett val. 1177 nämner också hypotyreos, alltså för låg produktion av sköldkörtelhormon. Där står dessutom att sömnapné är vanligt vid diabetes.

Alkoholens roll förtjänar en egen mening, eftersom den är den mest missförstådda av orsakerna. 1177 skriver att alkohol kan göra att andningsuppehållen både blir längre och fler, särskilt i ryggläge. Vi har skrivit mer om varför det ger ett så karaktäristiskt uppvaknande i guiden om att vakna klockan tre på natten.

Vad du kan göra själv

Det här är råd som både 1177 och NHS ger. De är rimliga att pröva medan du väntar på en tid. Vid lindriga besvär är de ofta det enda som behövs. De ersätter inte en utredning om du har symtom på sömnapné.

• Sov på sidan. För många är besvären som störst i ryggläge. Sidan, magen eller en kudde bakom ryggen fungerar. NHS föreslår att du tejpar fast en tennisboll baktill på nattkläderna, vilket låter som ett skämt men är ett vedertaget knep.
• Höj huvudändan. 1177 nämner att andningen kan bli bättre av att höja sängens huvudända, till exempel med en extra kudde under bäddmadrassen.
• Undvik alkohol nära läggdags. Det gäller även den som inte annars snarkar. De flesta snarkar mer efter alkohol.
• Ta inte sömntabletter på egen hand. NHS är uttrycklig med att de kan förvärra sömnapné. 1177 avråder på samma sätt från alkohol, starkt smärtstillande eller lugnande läkemedel före läggdags, eftersom det kan ge längre och fler andningsuppehåll.
• Rök inte. Slemhinnorna påverkas både av egen rökning och av passiv rökning. 1177 räknar in e-cigaretter och vattenpipa.
• Sov tillräckligt. Sömnbrist kan enligt 1177 göra att du snarkar mer och att andningsuppehållen ökar. Det blir lätt en spiral: dålig sömn ger sämre andning som ger sämre sömn.
• Rör på dig regelbundet. 1177 nämner regelbunden fysisk aktivitet som något som kan minska besvären.
• Prata med läkaren om dina läkemedel ifall du använder lugnande eller starkt smärtstillande.

Om vikten, sagt rakt

Övervikt är den enskilt starkaste påverkbara orsaksfaktorn i materialet. Det är också det råd som oftast levereras på ett sätt som gör att människor slutar lyssna. Så här ser bevisläget faktiskt ut.

Sleep AHEAD-studien från 2009 randomiserade 264 personer med fetma och typ 2-diabetes till antingen ett intensivt livsstilsprogram eller till tre gruppträffar om diabetes. Efter ett år hade livsstilsgruppen tappat 10,8 kg mot 0,6 kg i kontrollgruppen. Justerat gav det en sänkning av AHI med 9,7 händelser per timme jämfört med kontrollgruppen. Mer än tre gånger så många i livsstilsgruppen fick full remission av sin sömnapné. Andelen med uttalad sömnapné var hälften så stor som i kontrollgruppen. Störst effekt sågs hos dem som tappat 10 kg eller mer.

Det är en verklig effekt, mätt i en randomiserad studie. Men läs den med dess begränsningar i åtanke: alla deltagare hade både fetma och typ 2-diabetes, medelåldern var 61 år, medelvärdet för AHI låg på 23 vid start. Siffrorna gäller den gruppen, inte alla.

Körkortet: regeln som får många att skjuta upp besöket

Det här är en vanlig tyst anledning till att människor låter bli att söka. Särskilt de som kör för att försörja sig.

Låt oss läsa vad föreskriften faktiskt säger. Transportstyrelsens medicinska föreskrift, kapitlet om sömn- och vakenhetsstörningar, inleds så här:

"Obstruktivt sömnapnésyndrom, snarksjukdom (ronkopati) eller annan sjukdom med sömnstörning samt narkolepsi utgör hinder för innehav om förhållandena bedöms innebära en trafiksäkerhetsrisk."

Läs de sista sex orden igen. Hindret är inte diagnosen. Hindret är den bedömda trafiksäkerhetsrisken.

Föreskriften säger vidare att läkarundersökningen ska värdera allvarlighetsgraden av dagtrötthet och innehålla en bedömning av om personen har tillräcklig kontroll över sitt medicinska tillstånd och följer en lämplig behandling som lindrar problemet med dagtrötthet. Läkarens bedömning av behandlingsföljsamhet och behandlingseffekt ska framgå.

Med andra ord: behandlad sömnapné med kontrollerad dagtrötthet är en helt annan sak än obehandlad. Den som behandlas för moderat eller uttalad form ska genomgå återkommande medicinsk undersökning, med intervall som inte får överskrida tre år för vanligt B-körkort och ett år för de tyngre behörigheterna och taxiförarlegitimation.

Vad utredning och behandling innebär

På vårdcentralen får du berätta om besvären. Du kan få en remiss till en sömnapnéutredning, exempelvis vid ett sömnlaboratorium, en lungmottagning eller en öron-näsa-halsmottagning.

Utredningen görs oftast hemma, med utrustning du lånar. Under en natt mäts luftflödet genom näsa och mun, dina andningsrörelser, syrehalten i blodet, hur du ligger när du sover och hur många uppehåll du har. Det är alltså en natt i din egen säng, inte en inläggning.

CPAP

Enligt 1177 är CPAP-maskinen den mest effektiva behandlingen vid sömnapné. Den blåser in en svag luftström genom en mask, vilket håller luftvägarna öppna. Många känner sig mer utvilade redan efter första natten, även om det kan ta några veckor innan full effekt märks.

1177 är också ärlig om nackdelarna: det kan kännas obehagligt i början, ge ett lätt tryck över näsan eller torra slemhinnor. Det kan också kännas störande att vara kopplad till en maskin med en slang. Den fungerar bäst när den används varje natt, så kontakta mottagningen som skrev ut den om behandlingen inte fungerar eller om du får besvär som inte går över, i stället för att tyst sluta använda den.

Apnébettskena

Den andra effektiva behandlingen är en apnébettskena, även kallad sömntandställning, som drar fram underkäken så att tungan inte faller bakåt. Den används vid lindrig till måttlig sömnapné.

En detalj här är värd pengar: 1177 skriver att skenan ska provas ut hos tandläkare, som gör ett tandavtryck, eftersom en individuellt utformad skena ökar chansen till bra effekt utan biverkningar till skillnad från de färdigtillverkade skenor som finns att köpa.

Vad behandlingen gör och vad den inte har visats göra

Här är en nyans som ofta försvinner. Du förtjänar att känna till den.

1177 anger sömnapné som en riskfaktor för både högt blodtryck och stroke. NHS räknar dessutom in typ 2-diabetes och hjärtsjukdom bland det som obehandlad sömnapné kopplas till. Allt det stämmer. Men slutsatsen att behandling därför förebygger hjärt-kärlhändelser har visat sig svårare att belägga än väntat.

SAVE-studien, publicerad i New England Journal of Medicine 2016, randomiserade 2 717 vuxna mellan 45 och 75 år som hade måttlig till uttalad sömnapné plus etablerad hjärt-kärlsjukdom, till CPAP utöver sedvanlig vård eller till enbart sedvanlig vård. Efter i genomsnitt 3,7 år hade 17,0 procent i CPAP-gruppen drabbats av en händelse i det primära utfallet, mot 15,4 procent i kontrollgruppen. Ingen skillnad kunde påvisas.

Men samma studie visade att CPAP tydligt minskade snarkning och dagsömnighet. CPAP förbättrade dessutom både livskvalitet och sinnesstämning. Två viktiga förbehåll. Deltagarna hade minimal sömnighet redan från start. Den genomsnittliga användningen låg på 3,3 timmar per natt, vilket är lågt.

När du ska söka vård

Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer. Punkterna bygger på 1177:s råd om när du ska söka vård och på symtomlistan vid obstruktiv sömnapné.

• Du snarkar och känner dig trött på dagarna. Det räcker med de två delarna.
• Någon i din närhet har berättat att du har andningsuppehåll när du sover.
• Du vaknar med kvävningskänsla eller kippar efter andan.
• Någon har hört dig kippa efter andan, frusta eller låta kvävd i sömnen.
• Du är ofta sömnig, trött eller lättirriterad och misstänker att det beror på snarkningen.
• Du fortsätter att snarka trots att du har prövat råden om vad du kan göra själv.
• Du somnar oplanerat på dagen, särskilt om det har hänt i trafiken.

Berätta för läkaren om du har högt blodtryck, huvudvärk utan känd orsak, hjärt-kärlsjukdom som stroke eller hjärtinfarkt, eller diabetes. 1177 listar dem uttryckligen som sådant som läkaren behöver veta vid snarkning. Ibland kan du söka direkt till en mottagning som utreder sömnbesvär. Ring 1177 om du vill ha rådgivning om var du ska vända dig.

Den här texten ger allmän hälsoinformation. Den ersätter inte en bedömning av vården. Den ställer inga diagnoser. Ingen app eller inspelning kan göra det heller.

Vanliga frågor

Hur vet jag om jag har sömnapné eller bara snarkar?

Du kan inte avgöra det själv, eftersom du sover när det händer. Skillnaden ligger inte i ljudet utan i om luftvägen stängs. Det som talar för sömnapné är att någon har sett andningsuppehåll, att du vaknar med kvävningskänsla eller kippar efter andan, att du är trött på dagen trots tillräckligt många timmar i sängen, morgonhuvudvärk, klumpkänsla i halsen på morgonen och att du behöver kissa flera gånger per natt. Det enda som ger ett svar är en sömnapnéutredning, som oftast görs hemma med utrustning du lånar.

Är det farligt att snarka?

Snarkning i sig är inte farlig. Den kan störa sömnkvaliteten och den kan störa den som sover bredvid, men snarkljudet är inte i sig ett tecken på sjukdom. Det som gör snarkning medicinskt intressant är att den kan vara ett symtom på obstruktiv sömnapné, som enligt 1177 är en riskfaktor för både högt blodtryck och stroke. Kombinationen snarkning plus dagtrötthet är därför skäl att kontakta vårdcentralen.

Hur många andningsuppehåll är normalt?

Måttet heter apné-hypopné-index, AHI. Det anger antalet andningsuppehåll och perioder av försämrad andning per timmes sömn. Enligt NHS räknas 5 till 14 som lindrig sömnapné, 15 till 30 som måttlig och över 30 som uttalad. Transportstyrelsen drar gränsen ett snäpp annorlunda i sin körkortsföreskrift, där 15 till 29 anges som moderat form och 30 eller mer som uttalad form. För att räknas som en apné ska andningsuppehållet vara minst tio sekunder långt.

Hjälper det att sova på sidan?

För många gör det tydlig skillnad. Både 1177 och NHS pekar ut ryggläget som en försämrande faktor, eftersom tungan lättare faller bakåt i svalget när du ligger på rygg. Att sova på sidan, på magen eller med en kudde bakom ryggen kan därför minska både snarkning och andningsuppehåll. Det är ett rimligt första steg, men det ersätter inte en utredning om du har symtom på sömnapné.

Kan jag förlora körkortet om jag får diagnosen sömnapné?

Diagnosen i sig är inte hindret. Transportstyrelsens föreskrift säger att obstruktivt sömnapnésyndrom och snarksjukdom utgör hinder för körkortsinnehav om förhållandena bedöms innebära en trafiksäkerhetsrisk. Läkarundersökningen ska värdera allvarlighetsgraden av dagtrötthet och bedöma om behandlingen följs och fungerar. Behandlad sömnapné med kontrollerad dagtrötthet är alltså en helt annan sak än obehandlad. Den som behandlas för moderat eller uttalad form genomgår återkommande medicinsk undersökning, minst vart tredje år för vanligt B-körkort.

Blir sömnapnén bättre om jag går ner i vikt?

För många med övervikt gör den det. I den randomiserade Sleep AHEAD-studien tappade livsstilsgruppen 10,8 kg på ett år mot 0,6 kg i kontrollgruppen, vilket motsvarade en justerad sänkning av AHI med 9,7 händelser per timme. Mer än tre gånger så många fick full remission. Men deltagarna hade alla fetma och typ 2-diabetes, så siffrorna går inte att överföra rakt av. Sömnapné förekommer också hos normalviktiga, eftersom orsaken kan sitta i käkens eller svalgets form.

Underlag: 1177:s texter om obstruktiv sömnapné respektive snarkning (nationell redaktion, medicinskt granskade), NHS:s text om sleep apnoea, Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m. (TSFS 2010:125, kapitlet om sömn- och vakenhetsstörningar), Peppard med flera i American Journal of Epidemiology 2013 om prevalens i Wisconsin Sleep Cohort (PMID 23589584), Benjafield med flera i The Lancet Respiratory Medicine 2019 om global prevalens (PMID 31300334), Foster med flera i Archives of Internal Medicine 2009, Sleep AHEAD-studien (PMID 19786682) och McEvoy med flera i New England Journal of Medicine 2016, SAVE-studien (PMID 27571048).